Written by:
den 18 februari 2011 19:08 

En forskare vid namn John Bowlby var särskilt intresserad av hur dåliga sociala relationer och psykisk sjukdom senare i livet påverkades av tidiga erfarenheter som försummelse eller traumatisk separation tidigt i livet. Han intresserade sig för djurens präglingsbeteende och menade att människan har ett liknande beteende, anknytningsbeteende.

Han la fram idén att alla primater, inklusive människan, föds förprogrammerade att skapa en stark anknytning till en primärvårdare och att alla primatungar strävar efter att hålla sig nära denna primärvårdare. Inom forskarkretsar talar man om Bowlbys anknytningsterori fast den bygger på olika vetenskapliga discipliner så som biologiska teorier, teorier om kognitiv utveckling, psykoanalytiska teorier och kontrollsystemteorier.

Ett barns fysiska utveckling följer givna steg. Först kryper barnet, sen står, går, springer och hoppar barnet. Precis det samma gäller för barnets psykologiska utveckling. Den evolutionära grunden för anknytning ligger i dess funktion som skydd mot rovdjur.

Om stenåldersmamman knyter känslomässiga band till sitt barn lämnar hon det inte för att i första hand för att rädda sig själv i samband med en rovdjursattack. Men anknytningen har visat sig ha större betydelse än det. Barnet skaffar sig inre arbetsmodeller för att förstå socialt beteende hos sig själva och andra genom en bra anknytning.Dessa modeller använder barnet sedan i sina sociala kontakter med andra människor.

Överväldigande majoritet av alla barn knyter an och den grundläggande processen äger rum under barnets första tre år. Studier pekar på att barn under dessa år kan knyta an till 3-5 personer.

Kvalitet beror på anknytningspersonens vilja att och förmåga att möta barnet. Det viktigaste är lyhördheten för barnets behov där man bekräftar barnet, finns tillgänglig och är beredd till samarbete. Forskning har visat att föräldrarnas ”mentala representationer” (minnesbilder) av sin egen anknytning i barndomen kan påverka deras förmåga att uppfatta sina barns anknytningssignaler.

För att undersöka föräldrarnas minnesbild av sin egen anknytning har en metod kallad ”the Adult Attachment Interview” (AAI) utvecklats. Under en intervju ska den vuxne dels försöka minnas relationen till föräldrarna från sin egen barndom och dels beskriva nuvarande relationer med dem. De ombads beskriva vad de gjorde om de blev arga, skadade eller sjuka eller om de kommer ihåg några separationer från sina föräldrar. De får förklara varför de tror deras föräldrar gjorde som de gjorde. Sist i intervjun ska de svara på om de blev utnyttjade eller om de upplevde avsaknad av anknytningspersoner.

Denna metod kräver mycket utbildning och kompetens hos den som leder intervjuerna. Man måste tolka svaren och bedöma om förälderns svar kan ha påverkat förälderns nuvarande beteende. AAI utvecklades för att upptäcka eventuella samband med föräldrarnas minnesbilder, när man kunde se att det fanns problem i deras barns anknytning.

Denna typ av problem har under många år kunnat studeras med hjälp av en annan metod, the Ainsworth Strange Situation, som är ett slags test i laboratoriemiljö, där en förälder och barnet leker tillsammans i ett rum. Föräldern lämnar rummet vid två tillfällen och man får tillfälle att notera barnets reaktioner både när det är ensamt och när föräldern återkommer. På detta sätt bedöms barnets trygghet i anknytningen till föräldern.

Det finns två olika sätt att se på föräldrarnas mentala representationers eller minnesbilders inflytande på barnet. Det ena är hur de påverkar anknytningen för barnet, det andra är hur den påverkar förälderns egen förmåga att svara på barnets anknytningssignaler.

Man har i många studier försökt att predicera barns anknytning genom att studera resultat från undersökningar där man har använt AAI för att ta reda på föräldrarnas mentala representation och sedan tittat på hur barnets anknytning ser ut. En holländsk forskare, Marinus H. van Ijzendoorn, har sammanfattat resultaten från ett flertal sådana studier och funnit att man i oväntat stor utsträckning kunde förutsäga kvalitén i ett barns anknytning till föräldern utifrån just förälderns mentala representation (minnesbild). I hela 75 % av fallen blev förutsägelsen korrekt.

Trackback Print

Tags: Bowlby

Categories: Anknytning

Location: Blogs Naturligt Föräldraskap

Your name:
Your email:
	(Optional) Email used only to show Gravatar.
Your website:
Title:
Comment:
Security Code Enter the code shown above in the box below
Add Comment   Cancel